Ansvarsnämnden
Påverkar ansvarsnämnden arbetsmiljön? Vi har tittat lite på problematiken.
När man som djurägare vill anmäla en veterinär, görs det till ansvarsnämnden. Det kan tyckas bra att man genomlyser, förbättrar och undviker framtida problem, men dessvärre ser det inte riktigt ut så. Vi återkommer till det.
Vi vill passa på att reda ut ett litet missförstånd. Ansvarsnämnden tar inga ekonomiska avgöranden. Du som kund kan alltså inte få ekonomisk upprättelse på grund av en anmälan till ansvarsnämnden.
Som veterinär skall man arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Men var går gränsen för hur mycket en veterinär bör kontrollera?
I olika forum på nätet diskuterar ofta djurägare prisbilden. Den är hög och man önskar inte några dyra åtgärder. Är det dessa signaler veterinären får av djurägaren - vid akut behandling? Om man efter överenskommelse väljer att begränsa åtgärden, kan då veterinären bli fälld för att hen inte gjorde allt? Är det kanske så att veterinärer känner sig tvungna att kontrollera lite extra för att inte riskera en erinran eller varning?
Vilka är det då som sitter i ansvarsnämnen?
I dagsläget är det en Leg Djurskskötare (Evidensia), en hovslagare, en veterinär (SVA), en veterinär (Anicura), en veterinär (SLU), en veterinär (samma arbetsplats som en annan ledamot, Anicura), en veterinär (DV), Hovrättsråd.
På den arbetsplats där veterinären är verksam, läggs en nivå på behandlingen. Alla arbetsplatser jobbar utifrån rutiner och erfarenhet. Finns det en risk att denna nivå återspeglar vad som senare anses vara ”beprövad erfarenhet” i ansvarsnämnden?
Under ett par år läste Vetpris alla anmälningar som gjordes av kunder - mot personal inom djurvården. De allra flesta anmälningarna var mot veterinärer och avgörandet gjordes mot bakgrund av att man hade hela förloppet klart för sig. Beakta att veterinärer arbetar utan facit.
I anmälningarna vi läste, förekom att remitterande kliniker fick en anmälan då djurägaren fått ny information av remissinstansen. Veterinärer får inte anmäla varandra men kan uppmuntra djurägare att anmäla.
Kan det skapa problem i en konkurrenssituation mellan olika aktörer inom samma geografiska område?
I en av anmälningarna står att läsa följande ang en pyometra (Livmoderinflammation). ”Hunden var enligt journalanteckningarna i ett så dåligt allmäntillstånd vid ankomsten att djuret kunde förväntas behöva stationär eftervård. Eftersom kliniken inte kunde erbjuda detta skulle X inte erbjudit sig att operera hunden.”
I Sverige idag finns ett fåtal kliniker som har öppet dygnet runt. Beakta att många djurägare har lång resväg till en av dessa kliniker. På vilket sätt kan detta komma att medföra negativa konsekvenser för djur och djurägare? Kan vi hamna i ett läge där veterinären föreslår avlivning istället för att försöka rädda djuret - på grund av rädsla för en erinran eller varning? När allt går bra, görs ingen anmälan. Hur många liv har man räddat och hur många har avlidit i onödan på grund av samma scenario? Finns det risk att denna individ inte hade gått att rädda oavsett?
Inom humanvården har man ändrat och utformat systemet så att det endast är tillsynsmyndigheten som kan göra en sådan anmälan. Inom humanvården görs anmälan med avsikt att förbättra vården.
Inom djurvård ges inga förslag på förbättringsåtgärder utan endast en varning/erinran. Det är av stor vikt att vi är lösningsorienterade och att vi förbättrar utan att inskränka vården till de som har möjlighet att göra ”allt”. Avtalsfrihet mellan kund och klinik är en synnerligen viktig komponent för att minska konflikter.
Om man blir anmäld medför det ofta en negativ psykisk belastning. Man kan bli anmäld för något som hände för flera år sedan och handläggningen kan ta mycket lång tid.
Förvaltningsrätten går ofta på professionens (i det här fallet ansvarsnämndens) rekommendation. I nästa instans krävs prövningstillstånd och när detta är beviljat görs ett helt nytt omtag. Här ser kammarrätten över ärendet i sin helhet. Inte sällan ändras då förvaltningsrättens dom. Det kan ta flera år om man har otur.
Självklart påverkar detta arbetsmiljön. Självklart påverkar detta huruvida man orkar arbeta som veterinär. Veterinärer kan alltså bli anmälda i två instanser, både förvaltningsrätten och tingsrätten. Mot bakgrund av hur systemet är utformat blir det nästan omöjligt att erkänna sina misstag och misstag gör alla! Det är mänskligt.
Vi uppmanar politiker att ändra lagen så att endast tillsynsmyndigheten, Länsstyrelsen kan anmäla legitimerad djurhälsopersonal till Ansvarsnämnden. Tillsynsmyndigheten har kompetens att avgöra om ett ärende bör tas till Ansvarsnämnden.